Sonka.

Ja då var det dags. På fredagskvällen på Siesta var det två killar i Camp McDonalds som ville hooka mig. Jag ville hooka den ena men han blev senare våldtagen. Lång historia. Den andra killen var jag inte alls speciellt intresserad av så jag tvingar en kille som sitter och spelat gitarr att gå en promenad med mig. När vi inte hittar någon gitarr ställer vi oss och pratar om vår egen perfektion och berömmelse. Två killar kommer fram och frågar om en tändare. Jag presenterar mig som "Elin, jag är ball". Den ena är asiat och den andra svårplacerad. De heter Leo och Eric och efter lite kallprat och skratt går vi till deras camp. Vi pratar och har jättetrevligt, speciellt jag och Eric. Med tiden blir han mindre och mindre svårplacerad och ju mer jag kollar in i hans bruna ögon desto svårare får jag att andas. Han är lång, han är snygg och han luktar gott. Han skrattar åt mina skämt och han lägger sina armar perfekt runt mig. Hans läppar är mjuka men bestämda och jag sluts i ett skimmer av lockigt hår och tjocka ögonfransar. När vi går mot mitt tält måste han stanna ibland för att kyssa mig och när han pratar i telefon bryr han sig inte om att svara när jag trycker mina läppar mot hans hals. Han är 21. Jag är 17. Vem bryr sig?

Vi skiljs åt efter en stund utan att byta nummer eller med ett löfte om att ses igen. 

Vi sågs igår på studentbalen. Vi stod båda och kollade på i slarvigt uppsatt hår och urtvättade shorts. Inget hej. Bara elstötar.

Vi sågs idag på studentbalen. Vi stod på olika sidor. Jag med Toddy i mina armar. Han med solglasögon. Om jag hade stått närmare hade jag sagt hej. Om jag hade gått förbi honom hade vi småpratat. Imorgon är det studentbal. 

Jag skrev till honom idag på facebook. " Jag såg dig idag pojken. Men vet inte om du lukta lika gott som sist haha." Ungefär. Hoppas hoppas nu.

Det är så fint just nu. När jag ser honom blir jag lite skummig som café latte. Men snart kommer jag antingen bli rädd eller tappa intresset. Jag är helt enkelt inte förhållande typen. Men just nu....